En drömbild
Ja ibland kan man undra hur Viktor fortfarande kan sova! Nellie var helt vild på att trycka på massa knappar som spelade så tillslut tror jag hela lägenheten ekade och från en sekund till en annan blev hon hur arg som hellst och skulle ner i vagnen och sova. NU för en gångs skull när jag är pigg typiskt. Annars sitter jag och funderar på vad man skulle ha gått och handlat för middag, jag tror det få bli kött och grönsaker. Det är oftast jag som bestämmer middag för att få någon slags variant för Viktor har endast två förslag att komma med
Nr 1. Kebabb
Nr 2. Pyttipanna
Jag vet inte men det är iallafall inte mina två faravoriträtter.
Sen vart jag sugen på att färga om mitt hår, jag bruka inte färga det några speciella färger. Jag är för feg!
Så blir oftast lite mörkare,rödare,ljusare. så man knappt ser skillnad.
Klockan två ska jag iallafall åka ut till myrholma och provrida elinaes häst!
Hur ser din drömbild av ett familjeliv ut?
En familj kan se så olika ut! Men min drömbild jag hade även före jag vart gravid var att ha en familj.
Inta ha två tre olika pappor till mina barn. Jag har alltid vilja ha flera barn med en och samma person. Jag vet det kan vara/bli väldigt svårt som sagt om man får barn oplanerat när man är 16. Men annars! Jag vill ha en stor familj jag vill ha mer en tre barn. För jag vart gravid tänkte jag två räcker! Men nu när jag redan har ett tänker jag två? skulle bli alldelens för lite. Fem skulle vara roligt, oj Nellie kommer få många små syskon när hon börja bli tonåring! Sen vill jag inte rikigt bo i Lycksele som sagt neröver. I ett hus där det finns många barn två föräldrar med jobb, fast inkomst. som åker på semester på sommrarna och gör saker tillsammans!
Det är väl ungefär den bilden alla har av ett familjeliv?
Men de är ju som sagt så olika idag är vi en familj fast studerande tonårsföräldrar.
-
Nu sitter jag hemma i lägenheten och väntar på viktor som nyss cyklade iväg för att köpa godis och dricka så vi kan se film. Dagen vart som lång när man ställde tillbaka klockan! Annars har jag som sagt bara varit på furuvik hela dagen med Nellie, jag åt middag där och åkte sedan hem. Morgondagens planer har jag ännu inte kommit på!
Hur man gör när ens barn ska sova?
Ja det är aldrig roligt att höra när ens barn är ledset i sovrummet. Och från början måste jag erkänna att jag var dålig på lära henne somna själv jag var med henne tills hon sovde tills hon var två månader. Men sen började jag och viktor med att lägga ner henne själv i sängen efter hon badat och ätit kring tio tiden. Vi sa godnatt och stängde dörren. Ja visst hon var ledsen att tag men sen somnade hon. De första veckorna var ju värst och en kväll tänkte jag ''Men jag går väl dit och titta, för hon lät så himla ledsen'' dirket jag kom dit och tittade ner på henne i spjälsängen gav hon ifrån sig världens leende. haha då hade jag svårt att känna sympati :) Oftast bruka hon få gnälla i tio femton minuter sen om man går dit har hon alltid ögonen stängda om man ger henne tutten då somnar hon direkt! däremot händer det att hon vill kliva upp och äta lite kring halv tolv igen men då äter hon halvsovande!
En tänkvärld text till en person jag skrev för längesedan
Du älta någonting gång på gång. Fram & tillbaka. IGEN OCH IGEN!
Utan att faktiskt ställa sig själv frågan
vad felet egentligen är?
Fundera ut en lösning, på det ångestbyggande. när du kommit fram till svaret
och sedan göra någonting åt det.
Nej det kan du inte. För du har inte lyckats komma fram till något svar.
För du har aldrig ens prövat sätta dig ner i ensamhet.
Lyssna till tystnaden. Känna smärtan på riktigt,
Leta fram sorgen längst där inne som bara visa sig lite
hela dagarnar och nätter.
Du ältar någonting fram och tillbaka du inte egentligen vet vad det är?
Känner en sorg du aldrig känt förut?
En saknad av någonting som aldrig egentligen aldrig funnits?
Men svaret på din plågsamma gåta visa sig faktiskt vara samma sak varje gång.
Nej, att det är varken att du känner dig ensam, eller någon form av övergivenhet,
Nej, det stämmde inte att du kände dig allmänt less på allt. Att varje dag såg
liksadan ut.
Det du komme framt till vara att det fattades en liten bit i ditt liv.
Ett kort steg.
men problemet var att du inte heller visste åt vilket håll du var tvungen
att välja gå för att ta det korta steget.
Eller vad du skulle välja att sätta in där den lilla biten fortfarande fattades, för att det skulle kännas helt rätt igen.. / Elina.A
Utan att faktiskt ställa sig själv frågan
vad felet egentligen är?
Fundera ut en lösning, på det ångestbyggande. när du kommit fram till svaret
och sedan göra någonting åt det.
Nej det kan du inte. För du har inte lyckats komma fram till något svar.
För du har aldrig ens prövat sätta dig ner i ensamhet.
Lyssna till tystnaden. Känna smärtan på riktigt,
Leta fram sorgen längst där inne som bara visa sig lite
hela dagarnar och nätter.
Du ältar någonting fram och tillbaka du inte egentligen vet vad det är?
Känner en sorg du aldrig känt förut?
En saknad av någonting som aldrig egentligen aldrig funnits?
Men svaret på din plågsamma gåta visa sig faktiskt vara samma sak varje gång.
Nej, att det är varken att du känner dig ensam, eller någon form av övergivenhet,
Nej, det stämmde inte att du kände dig allmänt less på allt. Att varje dag såg
liksadan ut.
Det du komme framt till vara att det fattades en liten bit i ditt liv.
Ett kort steg.
men problemet var att du inte heller visste åt vilket håll du var tvungen
att välja gå för att ta det korta steget.
Eller vad du skulle välja att sätta in där den lilla biten fortfarande fattades, för att det skulle kännas helt rätt igen.. / Elina.A
Hemma från Lappen
Igår åkte som sagt jag och Linn upp till adak för att hälsa på våran kompis Lappen. Vi tog fyra bussen och var framme i malå kring sex, lappen var lite orolig att Adak bussen inte väntade in Lycksele busse, men jag var nästan 100% säker att dom gjorde det annars var det ju onödigt att ena ha en. Lappen berättade inte rikigt varför han var så orolig jag tänkte som bah ja men han hämtar väl oss i malå om inte bussen väntar. Men bussen väntade och vi åkte vidare till Adak steg av och letade reda på vart han bodde och traskade in i hans lägenhet kring sex. Då fick vi veta varför han hade varit så orolig. FÖR HAN HADE JUST ÅKT IFRÅN FINLAND. Det är dit han kör slaktrenar de han jobbar som just nu. okej tänkte jag och Linn och ställde oss och gjorde tacos och gejjade på, kändes lite dumt att vara där o pyssla på och han var inte hemma. Var första gången vi var hos han i adak. Men vi kände oss som hemma :D
Anund klemet. Min morfars gammelfarfar,
En bild på mig sedan förra sommaren inne i fjälle
Uppe på grönfjället
Morfars kåta
Min morfar som alla kallar Kea när vi fiskade på gismisen
Lappen & renen
Lappen o ja tog fram go grejjer
Klockan tio dycker lappen upp innanför dörren, stressad över att ha glömt täcket i lastbilen. De må va tänkte jag och Linn och alla tre satt sig och började äta. Jag och Linn då för andra gången! Vi satt och pratade jag slumrade på soffan kring tolv men vaknade sen och då ville Linn sova. Men då var både jag och Lappen pigg så vi gick ut så Linn fick sova ifred och han började rota fram nå fryst torkat ren kött jag skulle få smaka eftersom det smakade älta (Renkon va slaktad under brunsten) så jag satt och provsmakade det och sen satt vi uppe och pratade till fem på morgonen om allt möjligt, det va trevligt :) Jag och Linn planerar in en ny resa dit upp åtminstonde under kalvmärkningen! Nu sitter jag iallafall hemma på furuvik med Nellie som sover i vagnen för natten. Kändes så tråkigt att vara hemma i lägenheten själv nu när Viktor är i Björksele.
Och efter allt renkötts prat så passar jag på att dela med mig av min morfars bakgrund som han berättade för mig i bilen när han skulle lämna av jag Linn & Tommy på bussen förra sommaren
'' Jaa och sen flytta jag mina renar från norska gränsen, till fredrika, 35 mil på skidor varje vinter det tog 4 dygn och det va tvungen att vara månsken. Sen på våren samlade vi in alla i bjurholm och på började en ny flyttning på skidor upp mot norska gränsen, de va lättare på våren för att det gick att glida fort fram på skaren. sen mot sommaren packade vi våran väska och bodde en stor del av tiden i kåtor vid norska gränsen för att vara med renarna hela tiden under kalvmärkningen och slakt, lapparna som flytta idag har det bra. dom har cross, helikopter, skoter och renbil. När jag va ung hade vi skidor!''
Nu lite bilder! haha och en film när Lappen förklara skilnaden på feta & Vita..
Anund klemet. Min morfars gammelfarfar, En bild på mig sedan förra sommaren inne i fjälle Uppe på grönfjället Morfars kåta Min morfar som alla kallar Kea när vi fiskade på gismisen Lappen & renen Lappen o ja tog fram go grejjerBilder från umeå
Bilder från umeå hos moster Alexandra
Hos Moa
Tåget hem med NTI folket
Kajsa & Nellie
Nellie på Tåget
Sofie
Grafit hos Alexandra och Adrian
Hos Moa Tåget hem med NTI folketKajsa & Nellie Nellie på Tåget Sofie Grafit hos Alexandra och AdrianNär är det okej att känna,fråga?
När är det okej att känna på någon som har en gravidmage, eller fråga någonting?
Ja personligen tycker jag att det är fritt fram att känna för mina närmsta vänner, mamma, pappa och såklart pappan till barnet i detta fall Viktor. Mina närmsta vänner på skolan som var Hanna,Ewe,Tanja,Elinae (i klassen) kände utan att fråga när dom ville, prata med bebisen och hoppades på att den skulle sparka. Det var ju bara roligt och man kunde skratta åt dom. Dom frågade även om det var något dom undrade över och dom var ju trots allt mina närmsta vänner. Men sen måste jag säga att jag har hamnat i obekväma situationer där jag undrat om personen i fråga tänkt efter! En gång tex (Finns säkert folk som känner igen det här, när dom läser men det bryr jag mig inte om) Hade jag gjort ett prov i ett klassrum där jag var själv. När jag kom ut gående där ifrån sitter ganska många tjejer kring några bänkar som såklart tittar på mig när min mage kommer gående i vädre som syndes tydligt just då. Aja tänkte jag nu börja jag bli van och tittade åt något annat håll när en av dessa tjejer kläcker ur sig ''När ska du ha bebis'' Jag vart så ställd där jag gick så jag nästan tittade bakom mig och tänkte ''Det kan ju allvarligt inte vara mig hon frågar, jag har aldrig pratat med människan i hela mitt liv! och hon frågar när jag ska ha barn'' Det var så klart ingen annan gravid bakom mig där jag ensam gick och jag svarade bara juli och gick förbi dom där de satt. Har även hänt att det har varit endel tjejer på skolan som har börjat prata förlossning med mig och sagt hur ont och hemskt det kommer vara att föda barn. Och jag har tänkt, ''Och hur många barn har ni egentligen fött?'' Och nu har jag själv fött barn och tycker långt ifrån det var hemskt. Så hur dom kunde veta att det var så hemskt vet jag inte, antagligen sett för mycke på tv haha :) Det har hänt någon gång att nån jag inte känner kommit fram på skolan och frågat utifall hon fick känna på magen, i sånna fall har jag haft svårt att säga ifrån. Mer bara sagt jaaha?
Vecka 33
Dopet
Har inte blivit något skrivande på några dagar pågrund av att jag har haft fullt upp med dop. För igår döptes Nellie Thea Susanne Lindblad i Lycksele storkyrka klockan 13:00 och det var massa gäster. Vi bjöd på fika och middag efteråt till dem som ville stanna. Jag var hemma halv sex på kvällen och då somnade jag direkt i sängen och vaknade en timme senare för jag hade tvätt tid. Nellie följde med Viktor ut till Hedebo för han ville vara där nu när Mikael & Linda har kommit upp från Dalarna. Så jag tvättade och var hos ida med massa kompisar. Sen gick jag Tommy & Linn hem till mig och satt och pratade och lyssnade på Jaa9 & Onklp- Glir forbi, det är nostalgi.
Tyvärr så dröjde det bara några sekunder innan vi hörde ett KRAS! Mycket riktigt, första tallriken var trasig. Mer tråkiga förmaningar från mamma. Vädjan från dottern om en ny chans! Mamma ytterst tveksam Här steg den gode gudfadern in, alltid redo att försvara sin älskade guddotter. Talade för dotterns sak. Han skulle övervaka det hela.
Allt gick bra och vi fick så småningom tårta, allihopa.
Det var inte förrän ett par år senare som den lojale gudfadern avslöjade vad dottern sagt till honom därute i vardagsrummet när de gick efter en ny tallrik: "Inte bäla den på huvet heller, näää..." :)
Roligt att man inte ser hög gravid ut bakifrån! :)
Lägenheten var full av alla presenter så man fick nästan inte plats det var, gåstol,hoppgunga,resesäng,ramar,min första bok, halsband, pengar, presentkort, kläder, dopskedar,mössor och ja gud vet vad. Men nu sitter jag på Furuvik och tänkte äta upp lite av maten som vart över igår och väntar på att Viktor och Nellie ska komma tillbaka till stan. Och snart är det höst lov och jag kan säga att jag har haft stora problem med att veta vad jag ska göra! Det har varit så många planer. Det har varit allt från att Linn ville jag skulle följa med ner till Skåne till att vara med Emma, åka till umeå och ja allt! Men nu börja planerna klarna. Nu på Onsdag åker jag och Nellie till Umeå och hälsar på Alexandra och Adrian och eventuellt hälsa på Tommy på hans skola och på Fredag ska jag och Linn åka upp till Adak för att träffa och hjälpa en gammal/ ny? Ne en gammal kompis lite. Och på lördag när jag kommer hem åker viktor till Umgransele, om jag minns rätt.
Jag fick en fråga här om dagen som var, fanns det någonting du skulle viljat gjort före du vart gravid?
Ja, jag skulle tex vilja ha gått klart gymnasie, pluggat på universitetet och haft ett fast jobb med en fast inkomst. Jag skulle redan vilja bo i egen lägenhet ha ett stabilt förhållande och planera barn och längta efter en graviditet. Undra hur ofta det händer egentligen att det går så länge innan man kastar sig in i en graviditet och är 100% säker att det kommer fungera. Är nog inte allt för ofta. Men i vilket fall dom här diskutionerna om att man ska hellst ha hunnit resa jorden runt innan man skaffar barn förstår jag mig inte alls på! jag skulle ändå inte haft råd att resa jorden runt flera gånger före jag har jobb, gått ut skolan osv. och ska jag börja resa en massa när jag har en bra utbildning och ett jobb där jag tjänar bra med pengar då hinner jag ju fylla 32 innan jag får mitt första barn. Jag kan nog vänta med att resa tills jag har bra utbildning, fast jobb och bra inkomst då är Nellie så gammal att hon kan följa med utan problem! Jag kanske är 30 och hon 15! Sen skulle jag inte ha problem att resa med ett litet barn. Det finns så många föräldrar som se deras barn som ett hinder till att göra saker här i livet som att flytta, resa osv. Jag är inte en av dem.
Någon som har tråkigt kan ju läsa lite på http://www.familjeliv.se/Forum-20-178/m61519580-82.html jag kunde skratta så tårarna rann några exempel var
Imorse vaknade Adrian 4 1/2 år i min säng, han vände sig om och sa:
- God morgon mamma
God morgon sa jag.
- mamma, jag måste kissa, ska inte du kissa?
Jag har redan kissat sa jag
- Har du kissat i sängen eller i toaletten?
Jag har kissat i toaletten sa jag
- Ja, jag kissar nog också i toaletten, även om det är jobbigt att behöva gå upp.
- God morgon mamma
God morgon sa jag.
- mamma, jag måste kissa, ska inte du kissa?
Jag har redan kissat sa jag
- Har du kissat i sängen eller i toaletten?
Jag har kissat i toaletten sa jag
- Ja, jag kissar nog också i toaletten, även om det är jobbigt att behöva gå upp.
Stora dottern, hon är 17 idag, var 3 år och det var finkalas med finporslin. När det var dags för efterrätt så ville dottern få äran att hämta desserttallrikarna från ett skåp i vardagsrummet. Jag kände mej något tveksam till detta, det var ju som sagt finporslinet, men efter många förmaningar om att bära EN i taget, gå FÖRSIKTIGT och hålla med BÅDA händerna så kände jag mej redo att låta henne skrida till verket.
Tyvärr så dröjde det bara några sekunder innan vi hörde ett KRAS! Mycket riktigt, första tallriken var trasig. Mer tråkiga förmaningar från mamma. Vädjan från dottern om en ny chans! Mamma ytterst tveksam Här steg den gode gudfadern in, alltid redo att försvara sin älskade guddotter. Talade för dotterns sak. Han skulle övervaka det hela.
Allt gick bra och vi fick så småningom tårta, allihopa.
Det var inte förrän ett par år senare som den lojale gudfadern avslöjade vad dottern sagt till honom därute i vardagsrummet när de gick efter en ny tallrik: "Inte bäla den på huvet heller, näää..." :)
Nu lite bilder
Roligt att man inte ser hög gravid ut bakifrån! :)Inte att gett upp något, men valt bort!
Idag klev jag upp nio, för jag och Nellie skulle på baby massage. Min mamma följde även med för att titta på och efter det fick ni ner på stan. Jag köpte två bodys, en tröja till mig själv, fyllde på mobilen & ordnade en present åt Linda. Det är viktor stora syster som vi ska fira i morgon ute i Hedebo. Nu kan jag ju inte riktigt berätta vad det var, men kan lägga upp en bild sen det vart så roligt!
Efter det gick vi hem till lägenheten för Tina skulle komma med en sak jag skulle få, så vi satt och pratade ett tag och pappa komme och hämtade mamma och dom åkte iväg och handlade. Sen kom dom tillbaka och jag bestämde mig för att jag och Nellie skulle åka med på furuvik för viktor skulle ändå vara borta i skellefteå hela kvällen. Får se om jag och Nellie följer med Linn på badhuset sen ikväll när hon har träning eller hur det nu blir.
idag tänkte jag svara på en fråga jag fick igår, jag tyckte den var skrivit lite konstigt men jag tolkar den som.
-Tycker du att du gett upp något speciellt när du valde att bli mamma så tidigt?
Det är en sådan svår fråga! folk kommer säkert tycka mitt svar låter så idiotisk och samtigt dumt. Men jag ska svara så gott jag kan på vad jag tycker om det.
När jag skulle välja att fullfölja min graviditet eller avsluta den såg jag sammtidigt två allternativ framför mig. Det ena var ''Att fortsätta leva det tonårsliv jag hade gjort i två och ett halv år'' eller ''Leva under helt andra riktlinjer och försöka bete mig så vuxet som möjligt, trots min unga ålder.''
Jag valde allternativ nr två. Att försöka leva så vuxet som möjligt trots min ålder, att ha ansvar över någon annans liv och att inte sätta mig själv i första hand. När jag tog det beslutet började ett helt nytt liv för mig. Jag kunde inte längre göra det jag gjort en sådan lång tid och det mina vänner fortfrarande gjorde. Röka, Dricka alkohol,Komma hem & fara ut när det passade, fortsätta skolan som vanligt utan uppehåll.
Visst fast än man har barn kan man gå ut en Lördag med sina vänner dricka om man nu känner för det och komma hem senare. För jag har iallafall en pappa till mitt barn som värdesätter henne och det har dom flesta. Så vi kan variera med nöjerna och att vara hemma. Men det blir ju inte som förut och ser ju inte likadant ut. För jag är fortfarande mamma varje morgon klockan sju och kan inte ligga och ta någon sovmorgon till klockan ett som många andra 16 åringar gör tex. Varje gång någon av jag eller Viktor ska göra något måste det vara så planerat. veta vilken tid den andra kommer hem och om vi ska hjälpas åt med något eller om det är någon dag/kväll man måste göra något själv. För att jag kanske är på vattengympa eller viktor hos Daniel och se hockey. Vi måste komma överrens vem Nellie ska följa med och vad som passar henne bäst osv.
Till frågan var om jag ansåg har gett upp något speciellt egentligen är bara svaret. Jag valde bort hela mitt förra liv och ersattes med ett nytt.. Ett Mycket mycket ljusare!
Finns det fler frågor skriv dom så svarar jag på dom i morgon.
Har ''jobbat'' på min stycke indelnig ikväll känner jag. Är det någon som har tröttnat på sina låtar lyssna på planthree- Brush it off! Någon som har tid över & tråkigt läs dettahttp://mammasteen.blogg.se/2011/june/utkast-juni-3-2011.html, jag kunde då inte göra det utan att tappa andan...
Här kommer även lite bilder
Vad definierar du?
Vad man definierar som en ung förälder?
Det är ju så himla olika! Vissa kommer 23 år och säger att dom är ung mamma. Tycker ni man är ung då?
Det tycker inte jag jag har en helt annan åsikt om vad gällande en ung mamma är. Jag tycker en ung mamma är en som blivit gravid när man fortfarande bodde hemma hos sina egna föräldrar, aldrig testat bo själv eller egentligen ta eget ansvar. En som aldrig fått chansen att tjäna sina egna pengar. När man har egna förmyndare och inte får bestämma över sina egna handlingar och fick gå hög gravid genom korridorerna på högstadiet/Gymnasie.
Visst är man väl ung när man är 23 men jag skulle personligen aldrig säga att jag var en ung mamma om jag komme hög gravid i den åldern, skulle inte känna mig så heller när man vet att det finns dom som är 8 år yngre och gravid. vad definierar du som en ung förälder?
Konsten att möta folks reaktioner med respekt utan att förlora sig själv
Fick en Fråga i ett inlägg där någon frågade hur viktor reagerade när jag berättade att jag var gravid. Jag vet att många är nyfikna över det och jag kan ta allt från början.
Det var i slutet på oktober och jag hade som sagt misstänkt några dagar vad som hade hänt, och jag visste det innerst inne redan från början den där kvällen när jag satt mig på toan och tänkte tyst för mig själv ''Nä nu vart jag gravid!'' Och det vart jag!
Mamma och pappa hade gått och lagt sig för att sova och jag skulle vara med Sofie, en barndoms vän. Hon komme hem till mig kring åtta tiden och jag mötte henne med våran hund Monito. Påvägen mot mitt hus pratade vi om allt möjligt och iallafall komme vi in på mens! Otroligt nog, då sa jag bara att min hade varit sex dagar sen, och då sa hon men vafan elina du måste ju tetsa dig! Ne svarade jag det är ju helt HELT omöjligt att jag är gravid. Men det fanns en röst som viskade tyst i mig ''Nu ljuger du för dig själv igen Elina'' Vi kom in till mig klädde av oss ytterkläderna och sofie som visste att jag hade ett gravtest som låg i en låda och ja bara fanns där. Sa men testa, bara för att. Jag ville egentligen vänta tills mensen var exakt 7 dagar sen men tillslut gav jag mig och sa okej då. (Viktor visste inte ens att min mens va sen) Jag gick in på toan och fyllde en ''urinmugg'' med urin och gick tillbaka till sovrummet där vi tillsammans stoppade ner testet. Och några sekunder senare som kändes som evigheter visade det sig en text där det stod ''Gravid vecka 2-3'' Hur reagerade jag då? Jag skrattade rakt ut! Det är ju fel på testet tänkte jag. Ännu viskade en röst som sade ''Nu ljuger du igen för dig själv, Elina'' Jag ringde Viktor och sa att jag hade någonting att berätta för honom när jag senare skulle komma till han på kvällen. Så jag stoppade ner testet i väskan och började promenera. Väl hemma hos honom var han så klart nyfiken och ville veta men jag lugnade honom och vi började med att se en film (Emma & Daniel, Bra barnfilm) Efter det sa han vad skulle du visa mig? Vänta sa jag.. Är det på datorn frågade han, Nej sa jag vi fikar får du se sen. Men han tjatade och tjatade så jag satte mig tillslut på sängen och började gräva sakta i väskan och han satt sig bredvid mig. Och sen tog jag upp graviditetstestet och visade honom Jag valde att visa honom testet istället för att säga ''Jag är gravid'' För i det här samtalsämnet ville jag inte vara den som sa första ordet. Viktor tog det i handen, tittade ner på det och sa. ''Ojdå, ja det var ju inte bra'' ''Nä jag vet svarade jag'' Sen frågade han mig hur jag skulle göra. Då la jag huvudet nere i täcket, för jag ville inte se på honom då och svarade, jag vet inte. Efter det gick vi upp som vanligt och fikade. Det var en konstig stämning vi pratade om allt annat utom just att jag var gravid. Sen gick vi tillbaka ner i hans sovrum för att sova. Där bestämde vi oss för att dagen efter skulle vi berätta för våra föräldrar vad som hänt och se vad dom sa. Och sen sa viktor det att ''vad du än beslutar dig för, så kommer jag alltid finnas där.'' (dagen efter gjorde jag ett till test för att vara 100% säker) och plusset tvekade man inte på. 7 veckor senare berättade jag att just för tillfället ville jag inte ta bort det, men saken kunde ändras och man kunde fortfrande göra abort. Sen klarnade svaret för oss båda och vi lät bara tiden gå!
Jag minns hur jag skrev en text just i det här sammanhanget som lydde
Hur jag kommer acceptera reaktionen i folks ansiktsutttryck
när jag vittnar om sanningen vet jag inte.
Men det kommer innebära en helt annan effekt för mig också.
Jag ska inte ge någon fakta eller långa föreläsningar..
Bara korta historier, om hur allt utöver det normala
är spännande! Och att jag är medveten om att ursäkter inte gör
någon individ hel.
när jag vittnar om sanningen vet jag inte.
Men det kommer innebära en helt annan effekt för mig också.
Jag ska inte ge någon fakta eller långa föreläsningar..
Bara korta historier, om hur allt utöver det normala
är spännande! Och att jag är medveten om att ursäkter inte gör
någon individ hel.
''Elina, jävlar vad det snackas om dig på skolan''
Idag blir Nellie tre månader! (Hon väger 6435 gram och är 61 cm!) Så idag har hon och jag varit på BVC vägt,mätt och tagit vaccin. Det tyckte hon var mindre roligt. Man vet ju själv hur tråkga sprutor är. Hon somnade iallafall i vagnen på vägen hem och sover fortfarande. Så jag tänkte snart äta någonting för sen kommer Anna S, hon ska hjälpa mig med matten så jag inte ligger efter i morgon på mattelektionen. Ikväll har jag ännu inga planer kanske blir vatten gympa med Tommy har inte pratat med han ännu, för på tisdagar brukar Nellie följa med Viktor om det är hockey hos Daniel.
Idag kan jag göra två saker klar för er!
Fick nämligen ett sms nyss där det stod ''Jävlar vad det snackas om dig på skolan''
..Fortfarande det har gått ett år sedan jag vart gravid, hittar folk verkligen ännu saker att disskutera om, tänkte jag. Jag tycker egentligen inte alls om att folk lägger sig i mitt liv och mina egna handlingar. Men idag var det då så fjantigt och jag är säker på att dessa två (Så klart tjejer) besöker min blogg och läser detta inlägg. Så jag kan ju svara på deras små funderingar. det första var ''Alltså vart är Nellie när Elina är i skolan?'' Ja för det första handlar det endast om två timmar i veckan Onsdag förmiddag och Fredag förmiddag. Min mamma ställer alltid upp och varken jag min mamma eller Nellie har problem med det. Min mamma tycker att det är kul att ha dom där två timmarna ensam med henne. Jag är förälder men 16, har inte jag också rätt att ha barnvakt ibland som alla andra? Det anser då jag. Och sen kommer det traditionella. Alltså är Elinas föräldrar ren? Skrattretande. Jag pratar knapp själv om mina föräldrars missbruk, men tänk att andra gör det. Det är inte direkt något nytt det är 25 år gammalt alla vet det redan värt att dra upp det. Dom har hållt på i 25 år i perioder, dom kommer aldrig att bli ren så där fick vi det avklarat. Jag förstår inte varför det ska vara så nertystat och små prat när ingen hör. Herregud, ett missbruk är också en sjukdom det finns väl andra som har föräldrar som är sjuk? Jag ser inte så stor sak i att berätta eller att någon fråga osv. Men det här små tjattre bakom ryggen, ja då blir jag väldigt irriterad! Jag ha levt med mina föräldrars missbruk i 16 år, jag kan redan allt i rutin, varje återfall börja likadant och varje avtändning ser likadan ut. Man väntar på bättre dagar när dom mörka infaller, och man vet att dom kommer. OCH JAG VET själv när jag kan lämna min dotter till hennes mormor, det kan varken viktor eller någon annan bedömma för jag behöver endast 2 sek med henne i mobilen för att bedömma hur läget ligger till. Hon kan hålla på missbruka en vecka men sen kan hon vara utan droger i två månader. Men trots djävulens berg & dal bana har dom ändå lyckats uppfostra tre barn. En med svår anorexia, en som vart gravid som 15 och en som mådde väldigt psykiskt dåligt och inte fixade skolan. och emellan åt slåss med drogerna. Testa gör det med ett leende på läpparna, så kan vi disskutera sen. Och har ni några frågor var inte rädd för att ställa dom!
Nellie & Mormor brukar ha väldigt roligt tillsammans när jag och Nellie hälsar på!
Min personliga åsikt
Igår kväll blev jag med bjuden att se hockey tillsammans med Kajsa & Oliver, Olivers lag spelade i Lycksele ishall. Men matchen började halv åtta, maten blev sen och det var ohandlat. Så jag fick tacka nej till erbjudandet och istället tog jag och Viktor en promenad tillsammans med Nellie ner till stan på konsum och inhandlade det som fattades i kylskåpet. Sen gick vi hem och Nellie & Viktor badade som det gör varje kväll, sen la vi henne och satt oss och såg en film. Snow dogs den har nog alla sett! Idag har varit en slö dag, jag har inte gjort så mycket med klockan åtta ska jag gå hem till Emmas mamma (som bor bara några dörrar ifrån mig) och se pengarna på bordet. Vilket program dom blir så ivrig så jag kan bara inte missa det en måndag. Viktor tog och cyklade iväg till Daniel och ska vara där medan jag är hemma hos Emmas mamma med Nellie. Han har suttit och spelat ''the worlds hardest game'' Personen med kort stubin kan ju spela det spelet utan att försöka bli arg. OMÖJLIGT och jag har lång stubin, tror jag?
I vilket fall tänkte jag berätta idag om vad jag tycker om
ABORT
Eftersom jag själv inte gjorde abort, har aldrig gjort och kommer nog inte att göra. Så tror säker alla att jag är emot abort. Men är jag verkligen det när jag frågar mig själv. Nej det är jag inte, eller jo till en viss del! Men faktum är att jag tycker abort är jätte bra att det finns. I fall som att någon har blivit våldtagen, incest eller att man verkligen inte vill ha barnet i ens eget liv. Eller att det finns väldigt svåra missbildningar, men då ska dom verkligen vara allvarliga anser jag. Men sen tycker jag också att det är skamligt. Det finns så många som har gjort det 2-3 gånger i sitt liv. Vänta nu, får man inte en tankeställare efter första gången. Hm trodde åtminstånne jag iallafall. Kanske inte alla men förhoppningsvis dom flesta. Att vissa använder folk som ett preventivmedel för att dom inte använde/använder kondom är ledsamt och även folk som gör abort pågrund av at dom tror att det är bäst för barnet. Bäst för barnet att inte få leva, för att man kanske är ung tex? Till mig personligen, min uppväxt har varit att balansera på en skör tråd gällande mina egna föräldrar, men skulle dom gjort abort på mig för att deras livs situation inte alltid varit stabil. Jag som är barnet i fråga tycker inte det! Det är deras liv idag är jag 16 och har ett eget liv. Tänk om jag aldrig skulle fått leva pågrund av det. Abort är som sagt bra om man inte vill ha barnet i ens liv, men man ska inte ta bort det för att man alltid tror att det är bäst för barnet. Som Nellie skulle jag ha tagit bort henne för att jag var 15 år och väldigt ung. Ja visst var jag bara 15. MEN betyder det är jag kommer vara ungmamma hela livet? Nej jag kommer vara det upp till cirka 23 år. Det är Nellies första 6-7 år. Är resten av hennes liv inte värt ett dugg? Folk menar på att jag skulle gjort abort för att jag var för ung. och jag tycker folk som säger det endast ser till barnet i magens 6 första levnads år och skiter fullständigt i resten. Någon dag har Nellie ett eget liv och en egen familj och då kan jag lova er alla att hon kommer vara tacksam över att jag gav henne livet. och när hon är 3 år kommer hon ändå tycka mamma är bäst i världen även om jag är yngre än alla andra mammor på dagis. Hon kommer inte märka någon skillnad dirket. Så jag tycker inte man ska göra abort för att man är för ung och är rädd för vad folk ska tycka. Man ska lyssna till sig själv och vad man själv vill, tror och klarar av. Dock så tycker jag inte att man ska planera barn i min ålder (Missuppfatta mig rätt)
Men vill man nu definitivt inte råka bli gravid, är det bara att skydda sig finns ju dussinvis av hjälmedel.
Abort kan vara bra till en viss gräns men jag tycker även det verkar ha börja skapa obalans kring vissa länder. Det är väl fler än jag som läst artiklar om att det saknas över 100 miljoner kvinnor i världen pågrund av ofödda flickobarn?
När man flyttar
Söndagar jag gillar inte söndagar även om jag ungefär är ledig alla dagar i veckan så tycker jag ändå söndagar känns så tråkiga, för då är det ju slut på helgen igen. Igår efter jag hade varit hemma på furuvik komme iallafall Angelica & Elinae förbi en sväng sen skulle dom och grilla tillsammans med Fredrik,Julia,Jonte,Ida & Emma. Vilka kompisar jag ha grilla i slutet på oktober. Jag kunde i vilket fall inte följa med för jag var ensam hemma med Nellie, och jag är osäker om jag ändå vilja följt. Kändes kallt! och Elinae som inte alls hade kläder för att grilla stannade kvar för att vara med mig. Efter det komme Julia hem till mig för hon hade en dator jag skulle få låna. Sen åkte hon hem och då komme Linn och i samma veva komme Viktor tillbaka så jag hade precis lagt Nellie för natten så jag passade på att följa med Linn ut ett tag så fick viktor vara med henne. Idag har jag ännu inte hunnit göra så mycket och har inga planer än så länge.
När man flyttar ifrån sina egna föräldrar
Det är väldigt många i min ålder som gjort (eller jag gjorde det ju just när jag fyllt 16), antingen för att dom kanske börja skola i en annan komun eller för att föräldrarna bor i en by och det kan bli mycke körning. Eller kanske för att dom själv får barn. Det finns säkert jätte många som flyttar hemifrån när dom är 16 och tycker det är super roligt! För äntligen kan dom göra vad dom vill när dom vill utan att någon av deras föräldrar får reda på det. Undra om det verkligen är så roligt? Jag vet ju faktiskt inte. Jag vet bara att jag personligen tyckte att det var ganska svårt. Det var nog egentligen för att jag direkt flyttade ihop med den jag var tillsammmans med, alltså Viktor. Det är nog stor skillnad att flytta själv och att flytta ihop med någon det första man gör. Då måste man ta hänsyn till varandra och se till att båda gör lika mycke. Först och främst måste jag erkänna att jag är väldigt bortskämd. Inte det här med att jag pekar på saker på en affär och mamma eller pappa ger mig det två dagar senare. Men däremot när det gäller i hemmet. Mamma tvättade mina kläder, vikte mina kläder, la in mina kläder, bäddade min säng, städade mitt rum, lagade alltid middagen, diskade alltid, & små plockade efter mig. Ja ni kan tänka er och pappa körde och hämtade mig alltid före och efter skolan. Fast än det fanns bussar som fick eller cyklar att cykla på. När man har levt efter dom riktlinjerna i 15 år och sedan en dag blir man satt i en lägenhet med sin princip jämnårigna pojkvän (han är född 93 & jag 94) Då får man en tankeställare som säger ''Aha ska det här bli lika lätt som alla tror?'' Nja tvekbart. Eftersom jag var gravid och inte direkt som andra unga par som prov flyttar ihop. Hemma hos oss vart det ju noggrannare, här skulle ingen underårig dricka så länge jag var gravid eller Nellie var hemma. Hos oss fick/får ingen röka. Men det var enkelt och båda överräns men till allt annat städning,diskning och när bebisen komme? det tog faktiskt mig ett halv år innan jag tyckte att det gick bra att dela på allt. Så till andra ny ihop flyttade par, ge det ett halvår. Vi kom på att diska varannan dag, fungerar fortfarande. Viktor damusger jag torkar golven. Båda är i köket när maten lagas och den som inte har bokat in någonting när en tvätt dag infaller ta den. Konstigt nog är det oftast jag som tvättar, Viktor? ;) haha. och eftersom jag är mammaledig och fortfarande ammar så självklart blir det att jag är mer med Nellie logiskt nog. Sen tror jag verkligen att jag inte är någon solstråle att bo ihop med. För är det lite skräp någonstans kan jag inte slappna av vilket Viktor som så otroligt många andra killar kan göra. Så jag spriger runt runt och plockar (så som min mamma) städar, pekar och gnäller. Men han har nog lärt sig att leva med det och nu har det på senare tid börja hänt att han kommer på sig själv att plocka bort lite pappaer eller en kasse på golvet utan att tänka på det. Så idag blir det bilder från lägenheten, och rumsbordet som Sandra ville se. och en bild på en hörna jag har gjort om och tgait bort viktors bokhylla. Viktor tycker det ser otroligt gay ut säger han och han hatar klockan. 
Tommy och jag gjorde ju pumpor här om dagen!
Tommy och jag gjorde ju pumpor här om dagen!Förlossningen
Förlossningen
natten 18/7 2011. Jag och viktor hade haft besök av julia och linn på kvällen. Vi hade spelat spel och ätit melon. jag hade inga förvärkar eller någonting allting var bara lugnt! med tanke på att jag hade gått över 9 dagar var jag nästan säker på att jag skulle fortsätta gå och få bli igångsatt. Eftersom jag inte brukade ha speciella kraftiga förvärkar. Julia och linn for iallafall hem och jag och viktor fikade och började göra oss i ordning för att gå och lägga oss. klockan var väl kring halv två kanske. Efter någon timme började några rejäla förverkar.. då var klockan vid halv fyra, men jag tänkte det går väl över så jag la mig bredvid viktor och försökte somna, det var omöjlig vaknade till varje gång en värk komme. så tillslut klev jag upp satt mig vid datorn, gick inte.. Var tvungen att gå gå och gå. Tillslut kände jag en tryckande känsla neråt
som jag inte känt vid andra förvärkar.. Då blev jag misstänksam. jag tänkte ''så här är det väl fan inte meningen att det ska trycka på om det bara är vanliga förvärkar?'' så jag r
ingde mamma och hon tyckte dom komme väldigt tätt. men jag tyckte vi skulle vänta och Viktor sovde fortfarande och jag trodde som det egentligen inte va någon förlossning på
gång. Tillslut väckte jag upp Viktor men han fattade som ingenting och tyckte jag skulle lägga mig ner och försö
ka sova. Efter många om och men fick jag honom att kliva upp ur sängen och förstå att jag hade så ont att jag inte kunde stå still. Vi kom överrens att jag skulle åka in och göra en kontroll med tanke på mina 9 dagar övertid kunde det ju vara på gång, fast än jag inte trodde det och tyckte att lite ondare borde det göra! men jag bor ju ändå nära en förlossning så de skada ju inte att åka upp. Inget vatten hade då gått.. Så Viktor ringde bb och sa att vi var på väg dom undrade hur lång mellan rum jag hade mellan värkarna, och jag hade inte kunna räkna ut det.. dom var lite oregelbundna men cirka 3-6 min kanske. Mamma och pappa åkte från furuvik för att hämta oss och köra upp oss på bb. Dom var utanför lägenheten väldigt fort! Och i bilen högg det till som bara den! väl uppe på bb fick jag ett rum där dom satt på nån sak som skulle mäta bebisens hjärtslag och mina värkar och en massa grejjer hängde inte riktigt med ;) och när saken visade 100 hade jag som ondast den visade 100 redan när dom satt på den. men jag tänkte ju som dom skicka snart hem mig det är bara nå jävla förverkar och klockan var kring sex på morgonen. dom bytte barnmorska så kring halv 7 kom det in en som skulle undersöka hur öppen jag var. då var jag redan öppen sex cm och dom sa ''det blir nog en bebis snart!'' då vart jag lite chockad jag som mer eller mindre var på väg hem. så jag fråga hur mycket jag skulle vara öppen för att få krysta och hur längre de skulle ta för mig att öppnas. hon svarade 10 cm och att hon räknade på 1 cm per timme. ''men helvete tänkte jag 4 timmar till tills jag få krysta!?'' hon frågade hur jag skulle göra med bedövningen och jag svarade att jag hade ju inte fött barn förut så jag visst inte jag ville bara testa lustgasen.. så jag fick testa den o då blev att genast mycket roligare jag stod där och skrattade och spydde. en och en halv timme senare komme hon in och skulle titta hur mycket jag var öppen då var jag redan öppen 9 och fick börja krysta om jag ville, men jag kände för att vänta. hade inte riktigt krystvärkar och mitt vatten hade ännu inte gått. så jag fortsatte fördriva tiden med lustgasen och dom bad mig sätta mig upp för att ta på mig sjukhusrocken, lite lättare att föda barn i den istället för byxor, och jag fattade ingenting när dom bad mig sätta mig upp. Jag låg ju där med lustgasen och bara hade de bra. försökte ge viktor lite men jag tyckte han andades världelöst i den. tillslut kände jag att jag ville testa krysta men vatten blåsan var i vägen. så dom tog hål på den och vattnet gick. jag var lite borta på lustgasen så jag kände mest att det bara vart blött.. och hann inte ens vara med att mamma var ute ur rummet. men hon komme snabbt tillbaka. sen sa dom att dom kände bebisens huvud där inne på väg ut och frågade om jag ville känna så jag stoppa in 2 fingrar och kände. Men det var obehagligt! nästa gång dom frågade tacka jag nej, och det kommer jag göra nästa gång jag föder barn. Jag krysta och krysta och tillslut sa dom att jag inte längre fick använda lustgasen ''men för helvete tänkte jag, vadå tycker dom att jag andas för häftigt i den!?'' så var fallet inte, det var bara det att man glömmer bort att ge allt när man ska krysta. så jag la ifrån mig den. och tillslut var huvudet ute, sen axlarna och sen hela bebisen! det gick fort när huvudet väl var ute och allt som allt tog 45 min! då fick jag upp Nellie på bröstet, sen fick viktor hålla för då skulle jag ut med moderkakan. då fick jag tillbaka lustgasen. men den fungera ju knappt dom hade ju dragit ner den så mycke och jag minns hur arg jag var! dom höll upp moderkakan och visade den det var häftigt att se vart bebisen hade legat också! efteråt kunde jag inte stå rakt och höll på svimma Nellie föddes 9:42! och jag tycker inte alls det var speciellt ''farligt'' att föda barn eller gjorde sådär ont som alla påstår! hade någon frågat efteråt om jag skulle ha fler barn hade jag svarat ja. Dagarna efter upplevde jag värre och jag längtar tills nästa gång det var en upplevelse utan dess like! :) man ska inte lyssna på allt om förlossningar man hör, det är så olika från person till person så att oroa sig är bara grymt onödigt! glad att jag inte gjorde det i 9 månader då hade jag tänkt ''vad var det att oroa sig över?'' nog för att det känns som att man blivit överkörd av ett tåg där nere i en vecka efteråt och man varken kan sitta eller gå men de försvinner ju. Här är sisa magbilden när jag gått åtta dagar efter beräknat förlossningsdatum, och en bild cirka tre dagar efter, ultraljudsbilden & när Viktor håller i Nellie i förlossningssalen just när hon var född.
f
Tre dagar efter förlossningenBeskedet
''Elina, dina föräldrar måste ju ha blivit galna!'' När jag kom hem och berättade att jag hade blivit gravid? haha jag har gjort mina föräldrar galna många gånger kan jag lova, tyvärr. Men när jag faktiskt kom hem och fortfarande bara var 15 år gammal och sträckte fram två graviditetstest med gråten i halsen. Nej då vart dom allt utom galen. Dom vart mest tyst måste jag säga. Dom tyckte väl att det inte gav någonting att skälla för någonting som redan vart gjort. Det var väl inte så lätt att ''rätta'' mig just då. Dom vart nog mer ledsna över att veta hur mycket av min ungdom jag skulle att gå miste om. Det skulle då jag bli om Nellie kom hem om 15 år och berättade samma sak. Jag tycker inte att det ger någonting att bli arg i en sådan situation det skulle faktikst bara gjort saken betydligt värre. Man är nog förvirrad som man är. Och min mamma och pappa tyckte nog samma sak. Jo visst finns det gånger under i början av min graviditet då jag fick höra det ena och andra av min mamma, aldrig pappa. Det enda pappa råkade säga just när jag berättade hur det låg till utan att tänka efter tror jag var '' Jag tycker du ska behålla det! om det är de du vill'' mamma sa ingenting om det hon sa bara '' Om 50% av dig vill ha kvar det och 50% inte. tycker jag att du ska överväga och ta bort det.'' Men efter ett ultraljud jag gjorde tillsammmans med min mamma kring vecka 6 (ungefär minns inte exakt) så slog redan hjärtat på embryo. Så i hissen ner sa mamma ''Ja herregud, först tyckte jag nog visserligen att du skulle ta bort det, men nu vet jag inte vad jag tycker. Efter att ha sett det där förstår jag om du tycker det skulle bli riktigt svårt, det skulle då jag!'' och vad viktors föräldrar tyckte & tänkte kring det här berättade aldrig viktor. Alla kan inte ta det lika bra som mina egna tror jag. Och vad dom än sa till honom om att jag blivit gravid, är jag nöjd att jag inte fick höra det. Jag tog smällen från mitt eget hem & mina egna syskon/föräldrar. Men den som förvånade mig mest över min graviditet av dom vuxna var min pappa. Sidan han visade, min mamma var med under förlossningen men ingen ska ju inbilla sig att pappa fick längre än bort till väntrummet och var inne i förlossningssalen cirka 10 min efter hon var född. Med kameran i första hugg! och sen kan jag även göra en annan sak klar, fick höra att massa trodde att jag fick veta om graviditeten kring vecka 16? Nej jag hade gått 2 och en halv vecka. var väl just så det plussade. och jag visste nog om det under hela tiden. Men det kom ut på skolan när jag var i vecka 16! Otroligt att jag gick så länge utan att någon sa ett ord. och då kan jag passa på att lägga upp min första magbild som jag tog när ingen visste om det (Ja såklart utom jag viktor familjen och närmsta vänner) eller just när hela skolan fått veta.. är det någonting speciellt någon vill jag ska skriva om, säg till!
Nellie fick heta junior i magen
Nellie fick heta junior under tiden i magen, det är lite roligt när man tänker på det nu :)
och hade hon varit en kille skulle hon nog fått heta benjamin eller sakarias! eller hur man stavar det namnet.
I vilket fall så blev det palt hos emmas mamma nu ikväll, tillsammans med elias,fredrik,linda,melvin,carola,fredrik (igen) jag nellie och såklart emmas mamma! sen har vi köpt ett nytt rumsbord ikväll från jysk, ett vitt med små korgar under. Det var fint jag har önskat mig ett nytt. Och snart kommer tommy och jag tror han skulle ta med sig pumpr vi skulle skära i lite tidigt men roligt!
Tränar på magen!
Idag ligger vi och tränar på magen, ja för Nellie är ju faktiskt tre månader snart! och hon är så nära att vända sig om till ryggen. Men just när hon är som närmast blir hon så arg för att hon inte lyckas. Men snart ska vi gå på en promenad och handla. egenteligen borde vi gå och köpa fler bodys men jag tror jag åker till umeå och köper det istället. Alla vart försmå när vi bytte blöjstorlek. Annars skulle jag till stallet ikväll egentligen, men chalotta var sjuk så jag vill inte chansa och fara dit så någon av oss blir sjuk till dopen som snart är. Egentligen brukar jag vara i stallet en gång i veckan men nu har det inte blivit av på bra länge. Jag får väl hitta på någonting annat att göra för ikväll är det faktikst viktor som tvättar!
Alla frågor kan ställas som kommentarer svarar jag på dom någongång.
Bilder på Nellie & magen
:)
En bild som Frida tagit på oss.
Planerna för igår vart ändrade och slutade med en tjej middag hemma hos Diana tillsammans med Emma, Elin & Linda. Vi lagade kina mat tillsammans efter det spelade Diana piano och vi drack te och avslutade med en film, innan jag mötte viktor & Nellie och gick hem till oss. Idag skulle jag ha varit i skolan men kunde tyvärr inte så det blir att räkna matte hemma vilket jag egentligen inte tycker om. Annars har jag och viktor nyss ätit middag och diskat bort så han har åkt iväg med Daniel och Sebastian och sett hockey. Medan väntar jag och Nellie på att Johanna ska komma och hälsa på och efter det kanske jag går iväg och träffar Linn & sofie en sväng :)
''Vara vaken dag''
Idag vaknade Nellie tidigare än vanligt och ville åka vagn. Jag var inte minst lika sugen på fara ut och gå som hon på åka. Aja i vilket fall slutade det med att hon låg med pyjamasen i vagnen och en mössa och låtsas åkte med sig själv! Och visst somnade hon lika bra för det. Men hon vaknade ganska fort, tror hon har en ''vara vaken dag''. Nu är iallafall min lunch klar och efter det ska vi få besök. Sen går vi nog ut på en promenad det är ju så fint väder. Ikväll ska det bli palt hos Emmas mamma och Nellie ska med Viktor till Daniel för att se på hockey så att jag och Tommy kan fara på vattengympan efter middagen.
